Teater Giljotin, 2003

"Med ett suveränt register som rymmer allt från uppsluppen ironi till desperat förtvivlan går Erika Höghede ut i fält..."

AFTONBLADET
TOVE ELLEFSEN-LYSANDER

"Erika Höghede är strålande som Annika."

EXPRESSEN
NILS SCHWARTZ

"...det finns i Erika Höghedes rolltolkning en bottenlös förtvivlan som i hög grad framstår som hela föreställningens stämton."

UNT
BO-INGVAR KOLLBERG

Kamalas längtan

Teater Giljotin, 1995

"Kamalas längtan är knappt en och en halv timme vital enkvinnsteater där Erika Höghede med de små, små nyanserna, de stora gesterna, det allt beskrivande kroppsspråket, röstens och känslornas hela register vågar bjuda publiken ett sällsynt personligt, utelämnande, fräckt, sinnligt och mycket roligt möte."

"Erika Höghede framför monologen så att texten och gestaltandet fyller hela rummet."

SVENSKA DAGBLADET
PIA HUSS

"Att föreställningen blivit så helgjuten är framför allt Erika Höghedes förtjänst. Hennes Sandra vänder tvärt, uttrycken och känslostämningarna skiftar från ena ögonblicket till nästa, på en sekund kan hon regrediera och rasa ned till ett litet barns nivå - utan att skådespeleriet någon enda gång upplevs som `teatraliskt´ eller sökt."

"...en scenisk närvaro som inte låter sig förklaras i tekniska termer. Det är stor teater i det lilla."

UPPSALA NYA TIDNING
ULF GUSTAVSSON

"Erika Höghede har den fullfjädrade skådespelarens teknik och förmåga till inlevelse."

" Maken till register får man leta efter."

" Hon lyckas förhäxa mig med sitt uttrycksfulla och gäckande ansikte. I samma ögonblick jag tror att jag fått korn på henne visar hon sig vara en annan. Det är skrämmande och på samma gång befriande. Som att vara på teatern för första gången och att stå öga mot öga med monstret."

" Men bakom tekniken finns en konstnärlig lidelse som drar in åskådaren i sin verkningsfär. Här talar en kvinnlig erfarenhet med en konkretion som få universell räckvidd och kramar musten ur i varje fall den här åskådaren."

DAGENS NYHETER
LEIF ZERN

Juloratoriet
Orionteatern, 1996

"...skådespeleriet lyfter och räddar...Erika Höghede lägger tjugo år till sin ålder bara genom att tänka det, i ett förtätat porträtt av Fanny Udde Sunnes fina, nippriga och lite lösa dam."

DAGENS NYHETER
INGEGÄRD WAARANPERÄ

Velodrom vurpan
Boulevard teatern, 1997

"Erika Höghede är begåvad med en känsla för timing som osökt får en att tänka på Monica Zetterlund."

KVÄLLSPOSTEN
BOEL GERELL

Trio till tidens ände
Boulevard teatern 1996

"Erika Höghede ger ett mycket verkningsfullt porträtt av Rosa i flerfärgad mohikanfrisyr och pråliga vulgokläder och ett fint balanserat uttryck av de förlorade möjligheternas optimism...ett yrväder, uppenbart med sårig själ inuti."

UPPSALA NYA TIDNING
ULF GUSTAVSSON

Sex bilder av guld
Teater Giljotin, 1995

"Vidare en kvinna som blivit frälst, närmast mot sin vilja tycks det, och nu berättar om hur tron och godheten fått mörkret att kapitulera. Det blir en laddad och naken självbekännelse i Erika Höghedes drivna gestaltning."

UPPSALA NYA TIDNING
ULF GUSTAVSSON

"Själv berörs jag mest av Erika Höghedes kvinna som rådgör med Gud om det bästa receptet för att bli god..."

SVENSKA DAGBLADET
SARA GRANATH

Vera - The Queen
Mosebacke, 1993

"Så dök hon då upp till slut, till allas förtjusning, bagladyn Vera - the Queen, en absolut oemotståndlig, härlig och märklig blandning av absurd fjärrögd kroniker och klarögt, seende barn - en ståuppare av den sort man omedelbart förälskar sig i eller genast förkastar."

UPPSALA NYA TIDNING
ANNA BILL